KraftWerket slutat att köpa beskattat drivmedel 100%

Nu har KraftWerket tagit nästa steg i att helt frigöra sig från beroendet av köpt energi för transporter och därmed sluta betala energiskatter, allehanda avgifter & påslag.

Säg Hej till Tess af Nordhamnen 💘 som förvandlar 1,2 - 1,5 kWh från taket till 10 km gratis resa...

Vet inte hur Ni tänker, men vi på KraftWerket vill inte vara beroende av den allt mer överbeskattade och osäkra energimarknaden ... Därför kör vi gärna på egen "gratis" energi ...

Uppföljning april 2026

Så nu har våren blivit till försommar ... 

Elhandeln för april 2026 ser ut som följer :
7 kWh köpta för ett spotpris på 54,08 öre/kWh.

Som vanligt är det istället elnätsmonopolet och skattesystemet som är problemet och det ultimata hindret för en intelligent elmarknad.

.

Uppföljning mars 2026

Så nu har vintern blivit till vår ... 
Elhandeln för mars 2026 ser ut som följer :
92 kWh köpta för ett spotpris på 7,70 öre/kWh, noteras att nu är påslaget för elnätsbalanseringen (flaskhalsavgifterna) i räkningen betecknade som "Rörliga kostnader", nästan 50% av spotpriset.

366 kWh sålda för 97,433 öre/kWh 

Elnät- och skattekostnaden för mars 2026 ser ut som följer :
Ellevios vansinniga och destruktiva implementation av effektavgift fortsätter att vrida sig i sina dödsryckningar och samla underlag för kommande stämning av nätbolaget ...

Koncentration & stordrift ger sårbart civilsamhälle

Monokultur i storskaligt bruk må vara effektivt och rationellt under normala förhållanden, men sårbart och i förlängningen samhällsfarligt NÄR den fallerar, då den är enda eller åtminstone den dominerande resursen som många är HELT beroende av. Det finns alltså starka skäl att säkerställa "öar" av alternativ utspridda i lokalsamhället där omgivningen kan nå nödvändiga resurser i krislägen.

Jag tänker att utbyggnationen av kommunala vatten och avloppssystem, där även fastigheter med redan existerande, väl fungerande privata avlopp och brunnar tvångsansluts omedelbart borde upphöra. Det är inte speciellt svårt att beröva medborgarna i ett helt samhälle livsförutsättningarna genom att slå ut el-, vatten- eller avloppsanläggningen.

Från 1970-talet till 2002 kunde fastighetsägare i ett område där det saknades skyddsrumsplatser, söka bidrag för att bygga ett "Skyddsrumsgarage". Bidraget förpliktigade fastighetsägaren i händelse av ofred eller krig tömma "Skyddsrumsgaraget" och ställa det till Civilförsvarets förfogande inom 48 timmar.

En liknande lösning för att skapa "Trygghetspunkter" där fastighetsägare med eget vatten & avlopp samt solpaneler & batteri och Off-grid-lösning borde vara kostnadseffektiv för att snabbt öka säkerhet och uthålligheten i civilsamhället.

Kenneth Gregg om resilenta energisystem och lärdomarna från Ukraina.

-------------------------------------- >
Fyra år av krig i Ukraina har lärt oss något brutalt men viktigt: ett land förlorar inte elen när ett enskilt kraftverk slås ut. Ett land förlorar elen när hela systemet runt elen bryter samman.

När Ryssland började slå systematiskt mot Ukrainas energiinfrastruktur var målet aldrig bara att släcka lamporna. Målet var att slå ut samhällets nervsystem.

När elen försvinner stannar mycket mer än belysningen.

Vattenverken stannar.

Fjärrvärmen försvinner.

Telekommunikationerna faller.

Sjukhus går över på reservkraft.

Transporter och logistik börjar kollapsa.

Kort sagt börjar samhället brytas ner inifrån.

Till allas förvåning så föll inte Ukraina och det är här den viktigaste lärdomen för Sverige finns.

Under krigets gång har det blivit allt tydligare att energin inte längre bara är en teknisk eller ekonomisk fråga. Den har blivit en strategisk frontlinje. Jag brukar kalla detta Energyfront – energisystemet som en operativ dimension av modern krigföring.

I mitt arbete med energisystem och energiresiliens har vi därför formulerat det som kan beskrivas som Energyfront-doktrinen – principer för hur ett energisystem måste fungera i ett samhälle som vill överleva en kris eller ett krig.

Energyfront-doktrinen – 10 principer

1. Energi är en operativ resurs, inte bara infrastruktur.

2. Centraliserade system är strategiskt sårbara.

3. Distribuerade mikro-nät ökar nationell uthållighet.

4. Energisystem måste vara modulära.

5. Reparationslatens måste minimeras.

6. Lokala bränslekällor ökar autonomi.

7. Energiproduktion bör integreras med logistik och industri.

8. Kritiska funktioner måste ha egen energiförsörjning.

9. Energisystem måste kunna fungera off-grid.

10. Energiresiliens är nationell säkerhetspolitik.

Doktrinen utgår från en enkel insikt:

Energi är inte bara infrastruktur. Energi är en operativ resurs.

Centraliserade system är effektiva i fredstid men strategiskt sårbara i krig. När för många funktioner koncentreras till ett fåtal noder blir de enkla mål.

Distribuerade energisystem – mikroproduktion, lokala nät och modulära lösningar – ökar däremot nationell uthållighet.

Ett energisystem i krig måste därför vara modulärt. Det måste kunna repareras snabbt. Reparationslatensen – tiden mellan skada och återställning – blir i praktiken en strategisk faktor.

Lokala bränslekällor ökar autonomin.

Energiproduktion bör integreras med logistik och industri. Kritiska funktioner måste kunna ha egen energiförsörjning och systemen måste kunna fungera även när de kopplas bort från det nationella nätet.

Kort sagt:

energiresiliens är säkerhetspolitik.

Ukraina räddades av uthållighet – inte av perfekta system

Det som räddade Ukraina var inte gigantiska kraftverk eller ett perfekt stamnät, det var uthålligheten i systemet som blev räddningen.

När delar av nätet slogs ut började man bygga något nytt: decentraliserad energi och man gjorde det snabbt och effektivt.

Små energinoder.

Lokala generatorer.

Mobila kraftverk.

Batterilagring.

Lokala distributionsnät.

Detta är det som idag kallas mini-grids.

Ett mini-grid är ett lokalt energisystem som kan fungera oberoende av det nationella nätet. Det kan bestå av lokal produktion, batterilagring, generatorer och ett lokalt distributionsnät.

När stamnätet faller bort kan mini-grids gå över i drift inom 20 minuter

I Ukraina har dessa system hållit igång:

sjukhus

vattenverk

telekommunikation

kommunledningar

militära verkstäder

Mini-grids fungerar i praktiken som energisystemets motsvarighet till skyddsrum.

Sverige tänker fortfarande i fredstid

Sveriges energisystem är byggt för effektivitet – inte för krig.

Det bygger på stora kraftverk, stora knutpunkter och centraliserad distribution. Systemet fungerar mycket väl i normala förhållanden men strukturen innebär också en potentiell sårbarhet.

Ett fåtal träffar mot rätt transformatorstationer kan skapa mycket stora störningar.

Det är därför Ukraina nu rör sig i motsatt riktning – mot decentraliserad energi.

Framtiden ligger i lokal energiproduktion och mini-grids.

Det kan handla om:

små kraftvärmesystem

batterilager

lokala distributionsnät

pyrolysbaserad energi från avfall

Det är också exakt detta jag själv arbetar med inom ramen för Energyfront 2026.

Pyrolyssystem kan producera:

diesel

syntetisk bensin

elektricitet

värme

från avfall och biomassa.

Det innebär att en kommun, ett sjukhus eller ett logistiknav kan producera egen energi lokalt.

Det är precis den typ av lösningar som Ukraina nu börjar bygga.

Vi har dessutom konstruerat ett system som innehåller ; solar fence (solceller som laddar på båda sidorna, vertikalt bifacialt solcellssystem ) + batterilager + småskalig pyrolys som backup. Jag skall presentera lösningen i en egen uppdatering.

Reparation avgör krig

Kriget har också visat något annat.

Det avgörande är inte hur mycket som förstörs.

Det avgörande är hur snabbt det repareras.

Ukraina har därför byggt upp:

snabba reparationsgrupper

lager av transformatorer

mobila kraftstationer

reservdelssystem

I ett uthållighetskrig är reparationsförmågan lika viktig som vapensystem.

Reservkraft utan bränsle är värdelös

Generatorer ser imponerande ut i broschyrer men utan diesel fungerar de inte.

Ukraina har fått tusentals generatorer från väst, men det som verkligen gjort skillnad är logistiken runt dem.

Bränsle.

Reservdelar

Tekniker.

Reservkraft är inte en maskin, det är en försörjningskedja.

Hushållens roll – 72 timmar som stabiliserar hela energisystemet

En av de mest underskattade lärdomarna från Ukraina är att energiresiliens inte bara är en statlig fråga. Den börjar på hushållsnivå.

De första 72 timmarna efter en större störning är avgörande.

Om miljontals hushåll omedelbart försöker återgå till full elförbrukning när nätet är skadat riskerar hela systemet att kollapsa igen.

Om hushållen klarar sina första dygn själva får energibolag och reparationsgrupper tid att stabilisera nätet.

Varje hushåll som klarar sina första 72 timmar minskar trycket på systemet.

Det är därför civil beredskap i praktiken stabiliserar det nationella energisystemet.

En realistisk svensk 72-timmars energiplan för hushåll kan vara mycket enkel:

Batteribank eller kraftstation för telefoner och radio

Flera powerbanks och laddade batterier

LED-lampor eller pannlampor

Gas- eller spritkök för matlagning

Vatten och mat för tre dygn

Alternativ värmekälla där det är möjligt (vedkamin, fotogenkamin eller motsvarande)

Poängen är inte att ersätta hela energisystemet, poängen är att skapa tid.

Tid för reparation.

Tid för stabilisering.

Tid för att undvika systemkollaps.

I praktiken blir varje hushåll som klarar sina första dygn en stabiliserande komponent i det nationella energisystemet.

Den verkliga frågan

Sverige INTE bör fråga:

Hur undviker vi elavbrott?

Den frågan är fel.

Den rätta frågan är:

Hur håller vi samhället fungerande när elavbrotten ändå kommer?

Ukraina har redan visat svaret.

Decentraliserad energi.

Mini-grids.

Lokal produktion.

Snabb reparation.

Robust logistik.

Kort sagt:

systemisk uthållighet.

Det kan sammanfattas som följande:

Energyfront – tre lager av energiresiliens

Lager 1 – Nationell energistruktur

(stora system)

kraftverk

stamnät

transformatorstationer

nationell bränslelogistik

Syfte:

grundläggande energiproduktion.

Risk:

centraliserade noder kan slås ut.

Lager 2 – Regional och lokal energiresiliens

(energinoder)

mini-grids

lokala kraftvärmeverk

batterilager

mobila kraftstationer

lokala distributionsnät

Syfte:

hålla kritiska funktioner igång.

sjukhus

vattenverk

kommunledning

telekom

industri

Lager 3 – Civil energiresiliens

(hushållsnivå)

72-timmars energiberedskap

batterier

alternativ belysning

gas- eller spritkök

lokala värmekällor

Syfte:

minska belastningen på systemet under kris.

Strategisk slutsats och slutkläm

När alla tre lagren fungerar tillsammans uppstår något mycket viktigt:

nationell uthållighet.

Det är detta som Ukraina har börjat bygga och det är detta Sverige nu måste börja diskutera.

De länder som förstår detta i tid kommer att klara framtida kriser.

De som inte gör det kommer att upptäcka verkligheten först när transformatorstationerna slocknar.

I modern krigföring avgör inte bara soldater slagfältet.

Energin avgör om samhället överlever.

Därför är energifrågan i grunden inte en klimatfråga.

Den är en säkerhetspolitisk fråga och i kristider behöver man energisystem som startar och fungerar i kyla och mörker. Inte sådana som är populistiska som klimatslogan och inte fungerar.

För Ellevio betyder kunden inget

I Ellevio:s värld betyder kunden inte så mycket, så när Regeringen idag fattade beslutade på att slopa kravet på införande av effektavgifter, så beslutar Ellevio att behålla dem tills det blir uppenbart förbjudet.

Detta är en krigsförklaring mot de egna kunderna, så nu till heligt krig "Tjihad" mot elnätbolaget Ellevio under måttot Tji-El från Ellevio.

Energimarknadsinspektionen har fått nytt regeringsuppdrag > 

KraftWerk Nordhamnens Strategi för hantering Ellevio:s destruktiva effektavgifter

Då många oroliga elkunder frågat, så kommer här en beskrivning av KraftWerk Nordhamnens Strategi för hantering/eliminering av elnätbolaget Ellevio:s destruktiva effektavgifter, men först lite bakgrundsinformation.

Fastigheten består av tre byggnader
Bostadshus på totalt 244 kvm
Garage med lägenhet på loftet 160 kvm
Bad-/poolhus 80 kvm
Men för närvarande värms endast bostadshus och en del av garaget vintertid.
Vill du läsa mer om vad som finns på KraftWerk Nordhamnen?
Välj då ”Om KraftWerk Nordhamnen” i menyn till höger, eller klicka på denna länken >

Först delar jag in året i sina 12 månader och utifrån aktuella omständigheter som förväntas påverka energiförbrukningen, så bestämmer jag om det kommer att vara energi över- eller underskott under en viss månad, vanligtvis är det energiunderskott under december – februari månad, medans november är mer svårbedömd. Inför varje månad, typiskt den sista dagen i föregående månad, görs en uppskattning av vilket maximalt effektuttag som skall vara målet för att realistiskt kunna ge det energitillskott som behövs. Antag att bedömningen blir att ett effektuttag på 3 kW täcker behovet, alltså att jag accepterar en effektavgift på 243,75 kronor (3 kW * 81,25/kW) för december månad.

Då blir målet att dra 3 kW från elnätet 06:00 – 21:59 respektive 6 kW 22:00 – 05:59, företrädesvis då elpriset är lågt, helst till minuspris, men ALDRIG en högre medeleffekt under en och samma timme.

De månader som bedöms ha energiöverskott, vanligen mars – oktober (ibland november), gäller en helt annan strategi, då skall INTE en enda kW dras från elnätet, KraftWerk Nordhamnen levererar all den energin som behövs och mer därtill.

För att i första hand nyttiggöra energin på den egna anläggningen matchas produktionen mot den egna konsumtionen sekundsnabbt, när det blir överskott så skickas detta till batterilagret och skulle det temporärt bli underskott så tas detta från batterilagret. Den egna konsumtionen styrs också, så att bland annat termisk energilagring som varmvatten i ackumulatortankarna fylls på då det finns ett överskott på 3, 6 eller 9 kW (vilket är effekten på elpatronerna), fordonsladdarna bidrar till att ta hand om effekt när ett fordon är anslutet. När elpriset är angenämt eller till och med snuskigt högt så säljs det för fullt, men BARA då!

Skulle det vara ett större överskott samtidigt som elpriset är lågt, ja då går den till termisk lagring i steg 2, 3 eller 4. En ”oljekälla på taket” blir aldrig omodernt!

Om nu Ellevio inte får några effektavgifter 8 - 9 månader av 12, så blir detta ett ekonomiskt misslyckande och de kommer att uinse sitt misstag och ändra ...

Idéer och förslag till förbättringar mottages tacksamt.

FAKTA RUTA -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ellevio:s abonnemangs- och effektavgifter har följande konstruktion:

Utöver den fasta avgiften för 16 – 25 Ampere (3-fas) huvudsäkring på 395 kronor,
så debiteras 7 öre per överförd kWh.
Klockan 06:00 – 21:59 räknas ett medeleffektuttag under en timme på 1 kW som 1 kW.
Klockan 22:00 – 05:59 räknas ett medeleffektuttag under en timme på 1 kW som 0,5 kW.

Den timme under ett och samma dygn som har det högsta medeleffektuttaget enligt ovan, gäller för det dygnet. Under månaden sammanställs de tre timmarna med högst medeleffektuttag i ett medelvärde som sedan ligger till grund för effektavgiften på 81,25 kronor/kW.

Exempel på effektavgiftsberäkning:
Den 1 januari klockan 01:00 – 01:59 dras effekten 4 kW i medeltal
Samma dag klockan 08:00 – 08:59 dras effekten 3 kW i medeltal, resterande 22 timmar under dygnet dras en lägre effekt i medeltal. Då räknas endast hälften av de 4 kW som dras 01:00 – 01:59, alltså som 2 kW medans de 3 kW som dras 08:00 – 08:59 räknas fullt ut som 3 kW, vilket då blir den första av tre effektavgiftsgrundande timmarna för januari månad.

Den 2 och 3 januari upprepar sig samma mönster och man har 3 kW + 3 kW + 3 kW = 9 kW/3, alltså 3 kW som effektavgiftsgrundande effektuttag.

Den 4:e januari så drar man 6 kW i medeltal under tiden 11:00 – 11:59, vilket således är ett högre effektuttag än de tre föregående dagarna och ger 3 kW + 3 kW + 6 kW = 12 kW/3, alltså 4 kW som effektavgiftsgrundande effektuttag och så rullar det på resten av månadens dagar och timmar.

Antag att man obetänksamt värmer bastun, startar ugnen, duschar varmt och laddar elbilen den 31 januari klockan 21:00 – 21:59 och kommer upp i 12 kW i medeleffekt under denna ödesdigra timme, vips blir månadens effektavgiftsunderlag 3 kW + 6 kW + 12 kW = 21 kW/3, alltså 7 kW.
Tack vare denna enda obetänksamma timme så blir effektavgiften för januari månad 568,75 kronor (7 kW * 81,25 kronor).

Om man istället dröjt med laddning av elbilen och bastun till klockan 22:00 – 22:59 samt värmt ugnen och duschat 23:00 – 23:59, alltså planat ut effektuttaget till 6 kW per timme efter klockan 22:00, så hade underlaget för effektavgiften förblivit 3 kW + 3 kW + 6 kW = 12 kW/3 (4 kW) och effektavgiften endast 325 kronor (4 kW * 81,25 kronor) för januari månad.
(Samtliga priser inklusive moms)

Uppföljning för februari 2026

Februari månads elhandelsaffär blev så som följer:
Köpt el, 1 303 kWh för 82,38 öre/kWh

Såld el, 265 kWh för 197,66 öre/kWh

Som tidigare noterats så har posten "Rörliga kostnader" ökat på ett minst sagt oroväckande sätt, med över 400%, vilket i stort får tillskrivas kostnader för nätbalansering och flaskhalsavgifter.

Elnät- och skattekostnaderna blev som följer:

Nätnyttan blev:

Från och med mars månad kan Ellevio kyssa sin effektavgift "god bye"