Instruktion

Klicka på instruktionen för att se den i full storlek

Både buss och förare suger energin från ovan .. (?)

Så idag var det dags att uppdatera sig i Vinnova och Västra Götalands regionens olika system för att stödja näringslivet och de innovativa människorna. Konferensen ägde rum på Chalmers Teknikpark ..

Klicka på bilden för att se den i full storlek!

Och på vägen passerade man den ena ändhållplatsen för Busslinje 55 ...
där fick både fordon och förare fylla på med lust och energi .. ;-)

Organisationen Energiföretagen, om det ofta misshandlade begreppet "Elbrist".

Organisationen Energiföretagen har idag på på sin webbplats publicerat en informativ och förtydligande skrift om det ofta misshandlade begreppet "Elbrist".
Något som jag behandlade här för snart en månad sedan, den 19 september 2019 under rubriken
Effekt eller kapacitetsbrist, det är en geografi- och skattefråga?

De inleder sin artikel med att konstatera att Begreppet ”elbrist” dyker ofta upp i debatten. Men då det inte alltid betyder samma sak riskerar det att leda till förvirring. Elbrist kan uppstå av tre orsaker: brist på elenergi, effektbrist och nätkapacitetsbrist.

De definierar Tre typer av elbrist
"Elenergibrist – över året kan inte den efterfrågade elenergin produceras.
Effektbrist – vid ett givet tillfälle (timme) räcker inte den tillgängliga effekten i elproduktionen till.
Nätkapacitetsbrist – elenergi och effekt finns, men elnäten kan inte transportera den efterfrågade elen, det saknas nätkapacitet."

Man kan nog beteckna typen "Elenergibrist – över året kan inte den efterfrågade elenergin produceras." som den under ett år summerade/aggregerade Effektbristen, alltså att man inte förmår att producera tillräckligt med elenergi utan är nettoimportör under det året.

Som just en branschorganisation för upp emot 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi är det ju intressant för oss närmare 40 000 mikroproducenter av Solel att förstå hur de ser på omvärlden. 

"Den el som produceras i Sverige är till 98 procent fossilfri vilket innebär mycket låga klimatutsläpp. De olika kraftslagen samspelar med varandra på så vis att planerbar elproduktion, det vill säga vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme balanserar de väderberoende kraftslagen som sol och vind.

Vattenkraft och kärnkraft svarar i dag för omkring 40 procent vardera av Sveriges totala elproduktion, medan kraftvärme och vindkraft står för cirka 10 procent vardera. El från solenergi ökar snabbt men har ännu inte nått över 0,5 procent av totala elproduktionen.

Vattenkraften använder vatten som bränsle och hur mycket el som kan produceras beror på nederbörden. Normalvärdet är cirka 65 TWh (Terawattimmar=miljarder kilowattimmar) men under år med lite nederbörd, så kallade torrår, kan produktionen bli nedåt 50 TWh, medan våtår kan ge uppåt 80 TWh."

Klicka på bilden för att läsa Energiföretagens artikel i sin helhet.

Är det då inte dags att lämna samma investeringsbidrag (20%) till de som vill uppgradera några av de cirka 2000 små vattenkraftverken, en investering som ger mer balanskrafts kW för samma peng?

Investeringsstödet till egen Solelproduktion borde tagit slut redan 2017 ....

Riksrevisionen granskade de statliga bidragen till utbyggnaden av Solcellsanläggningar redan 2017, den rapporten utmynnade i en rekommendation att avskaffa dessa ..

Inte för att det skulle vara fel att investera i en privat Solcellsanläggning, utan för att dessa anläggningar redan blivit en sund investering som alltså lönade sig UTAN de statliga bidragen .. därmed blir det ju förslösade skattepengar .. då det begav sig var investeringsbidraget 20% av den totala investeringen.

Vad hände då, jo dåvarande regering beslutade om en ÖKNING av investeringsbidraget med 10%-enheter till 30% av den totala investeringen .. klok (?)

Klicka på bilden för att läsa hela Riksrevisionens rapport (PDF)

Framtidens baskraft - Kärnkraften på distans som flyttar in.

Ni har säkert noterat att KraftWerk Nordhamnen med skrivningen "Solkraft är Kärnkraft på distans! Tillgänglig för alla, gratis och begränsat farlig, bara man tänker till lite och helt överlägsen om du vill bli vinnare i spelet om beskattning och skenande energipriser." anspelar på nästa generations kärnkraft (eller fusionskraft i motsats till nuvarande fissionskraft).
Anledningen till detta är att världen och Sverige idag saknar en bra Baskraft. Du kanske vill opponera dig mot mitt påstående med att "-Vi har ju vattenkraften"?

Ja så har det varit under de senaste dryga 100 åren, men inte längre.
Att betrakta vattenkraften så som baskraft, är lite av att bära frack eller långklänning och vita handskar då man meckar med bilen.
Alltså offra något mycket värdefullt vid fel tillfälle och utan att få någon i utbyte.

Vattenkraft är nämligen den ultimata reglerbara balanskraften, något som är värt sin effekt i guld, när vindsnurrorna i Danmark och Tyskland står stilla en molnig dag, då det blåser för mycket eller lite.

Ett lysande exempel på att tillgången till pålitlig baskraft är ovärderlig, är Stenungsund. I början av 1800-talet inte mer än några hus och ett färjeläge till Orust och Tjörn. Men som 1960 blev Sveriges petrokemiska centrum, tack vare att Vattenfall byggde ett enormt oljeeldat kraftverk 1959. Ett bygge som påverkat området enormt, bland annat en befolkningstillväxt från 1960 till juni 2019 på hela 14 gånger från lite drygt 1 900 till 26 660 innevånare.

Världen och Sverige behöver en pålitlig baskraft för att säkerställa billig energi i tillräcklig omfattning och då finns det få valbara alternativ som kommer att fungera. Om vi nu inte skall bränna upp olja och kol, vilka båda har mycket värdefullare användningsområden än att just brännas på bål.

Så möt min favoritteknik för Kärnkraft = Baskraft redan idag "First Light Fusion Ltd is a lean, focused and agile corporation researching energy generation by inertial confinement fusion. The company was spun out from the University of Oxford in June 2011 and is based near Oxford".

Inslaget är ganska långt (23 minuter), men väl värt att se

Effekt eller kapacitetsbrist, det är en geografi- och skattefråga?

Vi läser och hör nästan dagligen larm om "elbrist" på olika platser i Sverige.

Klicka på bilden för att läsa hela artikeln på Branschaktuell

"Växande städer, elektrifiering i samhället och nya industrier har gjort att delar av landet nu riskerar elbrist. Det menar den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät, som sagt nej till att öka nätkapaciteten på flera håll.
– För tre år sen hade vi inte det här problemet, säger Niclas Damsgaard, marknadsstrateg Svenska Kraftnät." (Källa SVT)

"Utan el inga jobb. I veckan kom beskedet att bagerijätten Pågen avblåser sina planer på att bygga ut verksamheten i Malmö. Skälet är att kraftbolaget Eon inte kan garantera tillräckligt med el
....
På det hela taget är det förhållandevis gott om el i landet, men mycket av den produceras i norr och konsumeras i söder. Det ställer stora krav på överföringskapaciteten i stamnätet och Eon varnar för att den snart inte räcker till för södra Sveriges behov. Svenska kraftnät måste tidigarelägga sina planerade investeringar i nätet, menar Eons vd Johan Mörnstam. Och särskilt brådskande har det blivit sedan skatten på fossil kraftvärme höjdes och fick Eon att av lönsamhetsskäl besluta om nedläggning av Heleneholmsverket.
Löses inte problemet får Pågen etablera sig någon annanstans, förklarar Carlsson Jerndal. Därmed skulle Malmö missa en värdefull möjlighet till nya jobb. Regionen har faktiskt redan gått miste om potentiella arbetstillfällen till följd av risken för elbrist. Ventilationsföretaget Lindab har på senare år valt att bygga ut verksamheten utomlands istället. Ytterligare negativa effekter framgår i en kartläggning av situationen som Region Skåne har gjort: Northvolt kunde inte bygga Europas största batterifabrik i Malmö, Ystad har fått nej till ökat effektuttag och Skånetrafiken kan i längden få svårt att driva bussarna med el i flera skånska städer." (Källa Sydsvenskan)

Under normala förhållanden så råder det ingen brist på elektricitet (= effektbrist), men dock kapacitetsbrist, vilket innebär att elektricitet i tillräcklig mängd inte kommer fram dit där den behövs, åtminstone inte under perioder med hög belastning.

---- Faktaruta ------

Mot bakgrund av avgrunds-problembeskrivningen från branschen är det lite underligt att man som småskaliga elproducenten, kallat mikroproducent i regelverket, riskerar att bli "straffad" enligt gällande regelverk, om man:

1) Bygger en produktionsanläggning med för stor nominell effekt, eller helt enkelt har många mindre anläggningar på olika fastigheter som tillsammans teoretiskt kan producera mer än (43,5 kW).

2) Har för stor huvudsäkring, ett säkringsabonnemang över 3 * 63 Amp. Vilket inte är normalfallet, men kan förekomma då man har en liten näringsverksamhet, hyresfastighet, bostadsrättsförening, mm

3) Blir för duktig på att producera miljövänlig elektricitet och blir för bra på att spara in på behovet av att köpa elektricitet från det överbelastade nätet. Den som under ett år säljer mer el än den köper.

Den som förbryter sig mot punkt 1) - 3) riskerar att inte längre klassas som "mikroproducent" och därmed straffas med en anslutnings/nätavgift till elnätsbolaget även för sitt säljabonnemang.

Dessutom så subventionerar staten, under ett okänt tidsintervall genom skattereduktion, ditt köp av varje kWh från nätbolaget med 60 öre/kWh upp till samma mängd el du producerar (max 18 000 Kr /30 000 kWh per år), vilket betyder att du inte borde sälja en (1) kWh mer än du köper under ett år.

Energiskattepliktig blir du då din(a) anläggningar har en installerad topp effekt på 255 kWp och då skall du betala punktskatt för elenergi, vilken för 2019 är 34,7 öre/kWh (43,38 öre/kWh ink. moms).

Mervärdeskatt skall du betala om du säljer för mer än 37 500 kronor utan att du behöver ta ut moms när du är befriad från moms eftersom skattesatsen för den el som du har sålt är 25 procent. Befrielsen är frivillig och sker inte automatiskt. Du måste anmäla att du vill ha momsbefrielse till Skatteverket.

Enligt 42 kap. 30 § inkomstskattelagen beskattas inkomster för överskottsel som kapitalinkomst. Varje år får man ett schablonavdrag på 40 000 kr som dras av från de totala inkomsterna av varje fastighet, däribland inkomster från såld överskottsel. Om man får inkomster på under 40 000 kr behöver man alltså inte skatta på inkomsterna.

Verkar reglerna solklara och lätta att följa? Trodde inte det ... Men detta är bara början! Som mikroproducent skall du även klara att hantera saker så som "Nätnytta", Elhandelsbolagens olika affärsmodeller och kontraktsvillkor samt handeln med de Elcertifikat och Ursprungsgarantier som du belönas med de första 15 åren som Mikroproducent, via Energimyndighetens Cesar-konto >
----- slut på Faktarutan -------

Därmed är det smått obegripligt att Statliga Vattenfall, sedan cirka sex månader, beslutat att inte längre premiera oss över 25 000 lokala småskaliga elproducenter, som vanligtvis befinner sig där folk bor och där näringslivet efterfrågar effekt, nära den plats där den behövs, något som kan spara miljarder kronor i utbyggnad av elnäten.

Och till Er rutinerade Solfarmare, den verksamma substansen kallas "Nätnytta" på din elräkning från nätägaren/koncessionshavaren, i mitt fall Ellevio, kvantifierar de den statiskt till 3,6 - 4,3 öre/kWh under årets mörkaste tid .. november - mars, resten av året april - oktober endast 3,6 öre/kWh, inget man direkt hetsa upp sig över i sin investeringskalkyl ;-)

KraftWerkNordhamnen firar 40 000 kWh produktion = 5 - 8 varv runt jorden med en batteribil !

Dags för ett produktions jubileum, 40 000 kWh solel producerade, sedan hösten 2015, varav 13,5 MWh hitintills under 2019 (alla "frivilliga" produktionsbegränsningar till trots).

Med en genomsnittsförbrukning på 1,3 - 2,0 kWh per 10 km för olika Batteribilar, så betyder det att mitt lilla SolKraftWerk drivit en elbil 200 000 - 307 700 km (20 000 - 30 770 mil), alltså även en tung gammaldags bil så som Tessla, 5 varv runt jorden och en modern familjebil av senaste snitt, nästan 8 varv runt jorden! Värt att fira?