Jag tänker att utbyggnationen av kommunala vatten och avloppssystem, där även fastigheter med redan existerande, väl fungerande privata avlopp och brunnar tvångsansluts omedelbart borde upphöra. Det är inte speciellt svårt att beröva medborgarna i ett helt samhälle livsförutsättningarna genom att slå ut el-, vatten- eller avloppsanläggningen.
Från 1970-talet till 2002 kunde fastighetsägare i ett område där det saknades skyddsrumsplatser, söka bidrag för att bygga ett "Skyddsrumsgarage". Bidraget förpliktigade fastighetsägaren i händelse av ofred eller krig tömma "Skyddsrumsgaraget" och ställa det till Civilförsvarets förfogande inom 48 timmar.
En liknande lösning för att skapa "Trygghetspunkter" där fastighetsägare med eget vatten & avlopp samt solpaneler & batteri och Off-grid-lösning borde vara kostnadseffektiv för att snabbt öka säkerhet och uthålligheten i civilsamhället.
En liknande lösning för att skapa "Trygghetspunkter" där fastighetsägare med eget vatten & avlopp samt solpaneler & batteri och Off-grid-lösning borde vara kostnadseffektiv för att snabbt öka säkerhet och uthålligheten i civilsamhället.
Kenneth Gregg om resilenta energisystem och lärdomarna från Ukraina.
-------------------------------------- >
Fyra år av krig i Ukraina har lärt oss något brutalt men viktigt: ett land förlorar inte elen när ett enskilt kraftverk slås ut. Ett land förlorar elen när hela systemet runt elen bryter samman.
När Ryssland började slå systematiskt mot Ukrainas energiinfrastruktur var målet aldrig bara att släcka lamporna. Målet var att slå ut samhällets nervsystem.
När elen försvinner stannar mycket mer än belysningen.
Vattenverken stannar.
Fjärrvärmen försvinner.
Telekommunikationerna faller.
Sjukhus går över på reservkraft.
Transporter och logistik börjar kollapsa.
Kort sagt börjar samhället brytas ner inifrån.
Till allas förvåning så föll inte Ukraina och det är här den viktigaste lärdomen för Sverige finns.
Under krigets gång har det blivit allt tydligare att energin inte längre bara är en teknisk eller ekonomisk fråga. Den har blivit en strategisk frontlinje. Jag brukar kalla detta Energyfront – energisystemet som en operativ dimension av modern krigföring.
I mitt arbete med energisystem och energiresiliens har vi därför formulerat det som kan beskrivas som Energyfront-doktrinen – principer för hur ett energisystem måste fungera i ett samhälle som vill överleva en kris eller ett krig.
Energyfront-doktrinen – 10 principer
1. Energi är en operativ resurs, inte bara infrastruktur.
2. Centraliserade system är strategiskt sårbara.
3. Distribuerade mikro-nät ökar nationell uthållighet.
4. Energisystem måste vara modulära.
5. Reparationslatens måste minimeras.
6. Lokala bränslekällor ökar autonomi.
7. Energiproduktion bör integreras med logistik och industri.
8. Kritiska funktioner måste ha egen energiförsörjning.
9. Energisystem måste kunna fungera off-grid.
10. Energiresiliens är nationell säkerhetspolitik.
Doktrinen utgår från en enkel insikt:
Energi är inte bara infrastruktur. Energi är en operativ resurs.
Centraliserade system är effektiva i fredstid men strategiskt sårbara i krig. När för många funktioner koncentreras till ett fåtal noder blir de enkla mål.
Distribuerade energisystem – mikroproduktion, lokala nät och modulära lösningar – ökar däremot nationell uthållighet.
Ett energisystem i krig måste därför vara modulärt. Det måste kunna repareras snabbt. Reparationslatensen – tiden mellan skada och återställning – blir i praktiken en strategisk faktor.
Lokala bränslekällor ökar autonomin.
Energiproduktion bör integreras med logistik och industri. Kritiska funktioner måste kunna ha egen energiförsörjning och systemen måste kunna fungera även när de kopplas bort från det nationella nätet.
Kort sagt:
energiresiliens är säkerhetspolitik.
Ukraina räddades av uthållighet – inte av perfekta system
Det som räddade Ukraina var inte gigantiska kraftverk eller ett perfekt stamnät, det var uthålligheten i systemet som blev räddningen.
När delar av nätet slogs ut började man bygga något nytt: decentraliserad energi och man gjorde det snabbt och effektivt.
Små energinoder.
Lokala generatorer.
Mobila kraftverk.
Batterilagring.
Lokala distributionsnät.
Detta är det som idag kallas mini-grids.
Ett mini-grid är ett lokalt energisystem som kan fungera oberoende av det nationella nätet. Det kan bestå av lokal produktion, batterilagring, generatorer och ett lokalt distributionsnät.
När stamnätet faller bort kan mini-grids gå över i drift inom 20 minuter
I Ukraina har dessa system hållit igång:
sjukhus
vattenverk
telekommunikation
kommunledningar
militära verkstäder
Mini-grids fungerar i praktiken som energisystemets motsvarighet till skyddsrum.
Sverige tänker fortfarande i fredstid
Sveriges energisystem är byggt för effektivitet – inte för krig.
Det bygger på stora kraftverk, stora knutpunkter och centraliserad distribution. Systemet fungerar mycket väl i normala förhållanden men strukturen innebär också en potentiell sårbarhet.
Ett fåtal träffar mot rätt transformatorstationer kan skapa mycket stora störningar.
Det är därför Ukraina nu rör sig i motsatt riktning – mot decentraliserad energi.
Framtiden ligger i lokal energiproduktion och mini-grids.
Det kan handla om:
små kraftvärmesystem
batterilager
lokala distributionsnät
pyrolysbaserad energi från avfall
Det är också exakt detta jag själv arbetar med inom ramen för Energyfront 2026.
Pyrolyssystem kan producera:
diesel
syntetisk bensin
elektricitet
värme
från avfall och biomassa.
Det innebär att en kommun, ett sjukhus eller ett logistiknav kan producera egen energi lokalt.
Det är precis den typ av lösningar som Ukraina nu börjar bygga.
Vi har dessutom konstruerat ett system som innehåller ; solar fence (solceller som laddar på båda sidorna, vertikalt bifacialt solcellssystem ) + batterilager + småskalig pyrolys som backup. Jag skall presentera lösningen i en egen uppdatering.
Reparation avgör krig
Kriget har också visat något annat.
Det avgörande är inte hur mycket som förstörs.
Det avgörande är hur snabbt det repareras.
Ukraina har därför byggt upp:
snabba reparationsgrupper
lager av transformatorer
mobila kraftstationer
reservdelssystem
I ett uthållighetskrig är reparationsförmågan lika viktig som vapensystem.
Reservkraft utan bränsle är värdelös
Generatorer ser imponerande ut i broschyrer men utan diesel fungerar de inte.
Ukraina har fått tusentals generatorer från väst, men det som verkligen gjort skillnad är logistiken runt dem.
Bränsle.
Reservdelar
Tekniker.
Reservkraft är inte en maskin, det är en försörjningskedja.
Hushållens roll – 72 timmar som stabiliserar hela energisystemet
En av de mest underskattade lärdomarna från Ukraina är att energiresiliens inte bara är en statlig fråga. Den börjar på hushållsnivå.
De första 72 timmarna efter en större störning är avgörande.
Om miljontals hushåll omedelbart försöker återgå till full elförbrukning när nätet är skadat riskerar hela systemet att kollapsa igen.
Om hushållen klarar sina första dygn själva får energibolag och reparationsgrupper tid att stabilisera nätet.
Varje hushåll som klarar sina första 72 timmar minskar trycket på systemet.
Det är därför civil beredskap i praktiken stabiliserar det nationella energisystemet.
En realistisk svensk 72-timmars energiplan för hushåll kan vara mycket enkel:
Batteribank eller kraftstation för telefoner och radio
Flera powerbanks och laddade batterier
LED-lampor eller pannlampor
Gas- eller spritkök för matlagning
Vatten och mat för tre dygn
Alternativ värmekälla där det är möjligt (vedkamin, fotogenkamin eller motsvarande)
Poängen är inte att ersätta hela energisystemet, poängen är att skapa tid.
Tid för reparation.
Tid för stabilisering.
Tid för att undvika systemkollaps.
I praktiken blir varje hushåll som klarar sina första dygn en stabiliserande komponent i det nationella energisystemet.
Den verkliga frågan
Sverige INTE bör fråga:
Hur undviker vi elavbrott?
Den frågan är fel.
Den rätta frågan är:
Hur håller vi samhället fungerande när elavbrotten ändå kommer?
Ukraina har redan visat svaret.
Decentraliserad energi.
Mini-grids.
Lokal produktion.
Snabb reparation.
Robust logistik.
Kort sagt:
systemisk uthållighet.
Det kan sammanfattas som följande:
Energyfront – tre lager av energiresiliens
Lager 1 – Nationell energistruktur
(stora system)
kraftverk
stamnät
transformatorstationer
nationell bränslelogistik
Syfte:
grundläggande energiproduktion.
Risk:
centraliserade noder kan slås ut.
Lager 2 – Regional och lokal energiresiliens
(energinoder)
mini-grids
lokala kraftvärmeverk
batterilager
mobila kraftstationer
lokala distributionsnät
Syfte:
hålla kritiska funktioner igång.
sjukhus
vattenverk
kommunledning
telekom
industri
Lager 3 – Civil energiresiliens
(hushållsnivå)
72-timmars energiberedskap
batterier
alternativ belysning
gas- eller spritkök
lokala värmekällor
Syfte:
minska belastningen på systemet under kris.
Strategisk slutsats och slutkläm
När alla tre lagren fungerar tillsammans uppstår något mycket viktigt:
nationell uthållighet.
Det är detta som Ukraina har börjat bygga och det är detta Sverige nu måste börja diskutera.
De länder som förstår detta i tid kommer att klara framtida kriser.
De som inte gör det kommer att upptäcka verkligheten först när transformatorstationerna slocknar.
I modern krigföring avgör inte bara soldater slagfältet.
Energin avgör om samhället överlever.
Därför är energifrågan i grunden inte en klimatfråga.
Den är en säkerhetspolitisk fråga och i kristider behöver man energisystem som startar och fungerar i kyla och mörker. Inte sådana som är populistiska som klimatslogan och inte fungerar.
