Elhandeln gick lysande och mycket beror på aktiv styrning av KraftWerkets resurser på bästa sätt.
Elförsäljningen inbringade 366,25 kronor på de försålda 185 kWh, alltså 197,974 öre/kWh
Inköpet av 773 kWh på elbörsen betingade en kostnad på 39,30 öre/kWh,
plus de olika påslagen 7,53 öre/kWh, totalt 46,83 öre/kWh, inklusive den ytterst tveksamma
"Rörliga (elhandels) kostnader" som ökat över 400% på bara något år, då detta är pengar som huvudsakligen går in i Svenska Kraftnätskonto hos Riksgälden, alltså ett slags smygbeskattning, som bland annat skall täcka kostnaderna för balansering av elnätet ...
plus de olika påslagen 7,53 öre/kWh, totalt 46,83 öre/kWh, inklusive den ytterst tveksamma
"Rörliga (elhandels) kostnader" som ökat över 400% på bara något år, då detta är pengar som huvudsakligen går in i Svenska Kraftnätskonto hos Riksgälden, alltså ett slags smygbeskattning, som bland annat skall täcka kostnaderna för balansering av elnätet ...
86,24 kronor i elräkning för 244 m2 hus och en hel massa annat i november månad, är väl inte så illa.
Totalet för elhandeln i november 2026 blev alltså 86,24 kronor och då utan att räkna in skattereduktionen på 773 kWh * -0,6 kronor = - 463,80.
En annan intressant post på elhandelsräkningen är "Fast påslag elcertifikat" på 1,40 öre/kWh, som är en rest från det nu i princip totalhavererade elcertifikatsystemet. Egentligen borde det vara 0,2 öre/kWh, men Vattenfall räknar in sin kostnad för hanteringen/administration. Hoppas att skiten avskaffas ...
---------------------------------------- Faktaruta -------------------------------------
Förutsättningar för ett tidigare avslut av elcertifikatsystemet.En utredning avseende om och hur systemet kan avslutas innan 2035.
I december 2024 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett tidigare avslut av elcertifikatsystemet, med avrapportering senast den 31 oktober 2025.
Uppdraget innebar att analysera om, hur och när ett tidigare avslut av systemet kan ske. Rapporten innehåller en utredning av de juridiska förutsättningarna för ett tidigare avslut och presenterar tre möjliga alternativ för ett tidigare avslut av systemet.
Varje alternativ redovisas tillsammans med en samhällsekonomisk analys samt en analys av konsekvenser för systemets aktörer. Alternativen jämförs även med en fortsatt drift av systemet till planerat slutår 2035.
Tidigaste möjliga tidpunkt för förändring av systemet.Denna rapport utgör ett underlag som den 31 oktober 2025 lämnas till regeringen för vidare hantering av frågan. Om regeringen väljer att gå vidare med ett tidigare avslut behöver författningsförslag tas fram, vilket kan arbetas fram av departementet alternativt av Energimyndigheten, om myndigheten tilldelas uppgiften som ett tilläggsuppdrag. Därefter skriver regeringen en proposition som går ut för lagrådsremiss och som sedan skickas till riksdagen. Efter ett utskottsbetänkande fattas sedan beslut i riksdagen. Utifrån lagstiftnings processens olika steg är Energimyndighetens bedömning att ett avslut av elcertifikatsysteme som tidigast kan ske 2028.
Dock förutsätter det att ett beslut om ett tidigare avslut tas redan 2026, och att avtalet med Norge omförhandlas i linje med beslutet. För varje år som går utan ett beslut, minskar den beräknade samhällsekonomiska besparingen som presenteras per alternativ i kapitel 6.
----------------------------------------------------------------------------------------
De rörliga kostnaderna "Överföringsavgift" på 6,25 öre/kWh och "Energiskatt" på 54,88 öre/kWh, tillsammans 61,13 öre/kWh kompenseras nästan av de 60 öre/kWh i skattereduktion,
på 773 kWh * -0,6 kronor = - 463,80 kronor.
på 773 kWh * -0,6 kronor = - 463,80 kronor.
Nätnyttan för de 185 sålda kWh bidrar marginellt med -12,91 kronor.
Effektavgiften är ett destruktivt kapitel för sig själv.
I jämförelse mellan 2024 och 2025 har KraftWerket i princip eliminerat effektavgiften 8 av 12 månader, med undantag för två regleringsmisstag i maj respektive oktober.








Inga kommentarer:
Skicka en kommentar