torsdag 10 oktober 2019

Organisationen Energiföretagen, om det ofta misshandlade begreppet "Elbrist".

Organisationen Energiföretagen har idag på på sin webbplats publicerat en informativ och förtydligande skrift om det ofta misshandlade begreppet "Elbrist".
Något som jag behandlade här för snart en månad sedan, den 19 september 2019 under rubriken
Effekt eller kapacitetsbrist, det är en geografi- och skattefråga?

De inleder sin artikel med att konstatera att Begreppet ”elbrist” dyker ofta upp i debatten. Men då det inte alltid betyder samma sak riskerar det att leda till förvirring. Elbrist kan uppstå av tre orsaker: brist på elenergi, effektbrist och nätkapacitetsbrist.

De definierar Tre typer av elbrist
"Elenergibrist – över året kan inte den efterfrågade elenergin produceras.
Effektbrist – vid ett givet tillfälle (timme) räcker inte den tillgängliga effekten i elproduktionen till.
Nätkapacitetsbrist – elenergi och effekt finns, men elnäten kan inte transportera den efterfrågade elen, det saknas nätkapacitet."


Man kan nog beteckna typen "Elenergibrist – över året kan inte den efterfrågade elenergin produceras." som den under ett år summerade/aggregerade Effektbristen, alltså att man inte förmår att producera tillräckligt med elenergi utan är nettoimportör under det året.

Som just en branschorganisation för upp emot 400 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi är det ju intressant för oss närmare 40 000 mikroproducenter av Solel att förstå hur de ser på omvärlden. 

"Den el som produceras i Sverige är till 98 procent fossilfri vilket innebär mycket låga klimatutsläpp. De olika kraftslagen samspelar med varandra på så vis att planerbar elproduktion, det vill säga vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme balanserar de väderberoende kraftslagen som sol och vind.

Vattenkraft och kärnkraft svarar i dag för omkring 40 procent vardera av Sveriges totala elproduktion, medan kraftvärme och vindkraft står för cirka 10 procent vardera. El från solenergi ökar snabbt men har ännu inte nått över 0,5 procent av totala elproduktionen.

Vattenkraften använder vatten som bränsle och hur mycket el som kan produceras beror på nederbörden. Normalvärdet är cirka 65 TWh (Terawattimmar=miljarder kilowattimmar) men under år med lite nederbörd, så kallade torrår, kan produktionen bli nedåt 50 TWh, medan våtår kan ge uppåt 80 TWh."


Klicka på bilden för att läsa Energiföretagens artikel i sin helhet.



Är det då inte dags att lämna samma investeringsbidrag (20%) till de som vill uppgradera några av de cirka 2000 små vattenkraftverken, en investering som ger mer balanskrafts kW för samma peng?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar